Elisabeth

var början på en mycket trevlig tid men framförallt början på min skidkarriär (som inte varit så lång och intensiv än så länge). Då var jag, Linn, Jesper och älsklingen i Kåbdalis. Då var jag vansinigt bakis och hade aldrig i mitt vuxna liv stått på skidor, men kul var det! Och alla kvällar förra vintern i måttsund, åh vad jag saknar det. Lite skidor och mycket socialt umgänge i backen. Nu när det börjar bli vinter och jag känner lite sug efter att fortsätta att öva på det där svåra så inser jag hur mycket jag saknar dig Linn, det var så mysigt att åka skidor på kvällarna och det var helt fantastiskt att ha dig som granne, kom tillbaka! Kom och tjuvrök med mig, ha bakishäng, se vänner, träna, samåk till jobbet och åk skidor!

Dessutom vill jag åka till Kåbdalis igen, jag vill bevisa att jag numer inte behöver ploga mig ner från berget, jag kan svänga (åt båda hållen dessutom).


Linn lär mig allt hon kan, och det är mycket.



det kan gå dåligt även för den bästa


2 (ut)slagna hjältar på väg hem