Elisabeth

Fantastiskt väder idag, var ute och promenerade. Jag tror halva Drammens befolkning var ute i det fina vädret, de med barn eller hund satt längs vattnet och hade det mysigt resten befann sig på någon av de många uteserveringar som finns och avnjöt en kall öl. Gissa vem som var avis?! jag vill ju också!

Jag skapade mig en egen liten picknick...

Någon mer som saknar de där små paketen? perfekt för fest- och okynnesrökare.


Med lite Olle Nyman i lurarna blev det faktiskt lite trevligt, trots inget sällskap i helt fel land och stad.

Nu fick jag sms från SAS, dags att checka in. Imorgon den här tiden är jag HEMMMA!

Mitt kort funkar inte på SAS hemsida. Det gjorde det inte när jag skulle hit heller, men då betalade jag med N´s kort. Nu var det lite oklart om han hade pengar på sitt kort o vi har olika banker så överföringen kan ta nån dag. Ska jag då bli kvar här? Jag måste få åka hem. Jag har tom tackat nej till jobb söndagnatt för att jag så gärna vill åka hem, inte en dag till här, tack! Har ingen större lust att ringa kundtjänst heller för att sitta där i telefonkö lär ju ticka på bra på telefonräkningen (5,50kr/minut härifrån, billigt som tusan). Men nöden har ingen lag, väntar med spänning på meddelande från hemmafronten om pengarna finns eller inte, annars får jag ringa...

Middag under tillagning...


Det färdiga resultatet, riktig gourmetmiddag med pasta av norskt lågpris märke, petterssons magra falukorv samt några droppar ketchup av märket Heinz stulet från kylen...


Som vilken finare middag som helst så krävs ju även en dessert...


Min nya favorit choklad, jag är lite ledsen för att jag blev introduserad till den för den är så god så det är svårt att låta bli. Under kvällens lopp igår klämde jag i mig hela. Det gav mig 700 fantastiska kcal, men vem räknar?

Det här hade ju varit gott...


och lite av det här...


och kanske ett glas sånt här till...


och såklart nåt sånt här efteråt...

Åh...jag måste verkligen gå och handla!

Inget jobb, piss piss. Hade ju som ett mål: 10 pass innan hemresa, har gjort ett än så länge och det verkar inte bli något idag. Sen har jag torsdag natt och lördag natt inplanerat. I sämsta fall blir det bara 3 pass denna vecka och med den farten kommer jag definitivt inte stanna här tills 10-pass gränsen är nådd. Skit skit skit. Kom nu jobben kom. Jag vill åka hem, inte för att det egentligen är så farligt att vara här. Men det är besvärligt att inte ha sina grejjer, att inte ha samma tillgång till kök/vardagsrum/tv/kläder/prylar och allt man kan tänka sig. Sen är det enormt trist att vara ensammen. Idag blir det att göra saker jag måste, typ gå och betala N:s gymräkning från tiden han var här och handla mat. Superkul, tar säkert 45 min. Då är det ju typ bara 8 timmar kvar tills läggdags, PARTY!

Så här röd och suddig blir jag av att springa i backar. Skönt att komma ut och röra lite på sig efter att ha sovit hela förmiddagen med lite paus för surfning och frukost. Nu ska det duschas och ätas sen är det jobb som väntar på Medicin 4 ikväll, tror det är njure och endo-gastro om jag inte minns fel (man får inte ha något kontrollbehov direkt om man ska jobba såhär). Jag behöver minst 10 pass innan jag har råd att åka hem så håll en tumme för att jag får jobba som fan i veckan så jag inte behöver bli här så länge!

Igår gjordes premiärrundan på min nya pärla. Det blev till sjukhuset fram och tillbaka. Tog 50 min dit i svår motvind och 44 min hem. Ska försöka komma ner till runt 40 min, det är ungefär den tiden det tar att åka buss om man räknar tiden från dörr till dörr.

En sak man måste komma ihåg när man cyklar med cykelskor är att man måste komma ihåg att ta lös fötterna innan man stannar. Det kom jag ihåg varje gång jag skulle stanna på vägen till sjukhuset men glömde den lilla detaljen när vi äntligen var framme... det värsta med att vurpa är nästan att man hinner tänka så mycket innan man tar i backen. Igår var det typ;

Åh, äntligen framme!! (stannar cykeln)
Fan, jag sitter ju fast (försöker febrilt komma på vad jag ska göra)
Helvete jag kommer ju ramla, åh fan det här kommer göra ont, ajajaj...
SMACK!

Det mest ironiska i den lilla vurpan är att gör den precis utanför akutmottagningen också, ifall det nu hade hänt nåt. Nästan alla gör den tabben nån gång, har jag fått höra, nu har jag ju gjort det så nu får man ju hoppas att jag lärt mig. Ser bara framemot tills jag får se N göra samma sak, hehe. Skadeglädje är den enda sanna glädjen ;)